Jag gled in i en halvtrance dÀr jag gick och helt plötsligt blev jag varse en liten flicka bredvid mig, pÄ min högra sida... och tÀnkte - "hÀr kommer hon för min skull, för att jag ska kÀnna det lilla barnet inom mig". Jag kÀnde att jag ville beskydda henne och tog hennes hand och i samma stund blev jag varse en ljusvarelse pÄ min vÀnstra sida. Jag kÀnde mig bÄde beskyddad och som en beskyddare och kÀnde ett stort lugn i att "vi Àr ett, med kosmos".
DÀr gick vi 3st i bredd i sÀkert 100 m och jag kÀnde att jag skulle hÀmta nÄgonting angÄende min barndom, för att fÄ svar pÄ en blockering. Plötsligt lyfte ljusgestalten och flög ivÀg och strax efter gick den lilla flickan in i en gran. Jag tÀnkte att det var en trevlig "trÀff" och att nu var jag ensam pÄ min resa... "sÄ hÀr Àr det, nÀr man Àr helt allena", tÀnkte jag. DÄ kÀnde jag att jag hade 2 transparenta Ändevesen bakom mig, i 2 olika fÀrger... och de gick med mig, sista biten hjem.
Upplevelsen sa mig dels, att jag mĂ„ste vĂ€rna om det lilla barnet inom mig och kanske utforska det mer, men ocksĂ„ att jag aldrig Ă€r ensam, Ă€ven om det till synes kan kĂ€nnas sĂ„, iblandÂ

Bara vi tar bort midten = lje 
om at det betydde:Hellig skytsfĂžlge,kan vera eg rĂžrar i kjelen no,eg elskar snodige ord,det er det heile.