Jag ledde en vidaregående kurs i shamanism i helgen och på fredagen var det fullmåne och våren är på väg, så jag syntes det var en perfekt tid att laga en ”renselse-ritual” under månen!
Våren är en tid för nya plante-skott som springer fram ur jorden, nya blommor, ny tid, växande, pånyttfödelse. I mongoliet säger sjamanerna att våren är den farligaste tiden att resa på, för att det är så många nya ånder ute och far.
På våren växer det nya blommor ur gammal jord så jag lagade en ritual där vi gjorde oss av med "inre skit" och fyllde på ny under månen.
Vi var ute i skogen vid ett stort bål, varmt och gott, brännande hett. Alla deltagare fick i uppgift att laga var sin "talisman" i total tystnad av saker de samlade i skogen. Saker som representerade den känsla de ville bli av med – taggiga tall-nåler t ex för sorg i hjärtat efter en död kæraesta, en hård sten som klumpen i halsen av all gråt som inte får komma ut efter en våldtäckt tex. De skulle ladda den med en stark intention – med något de ville bli av med; svartsjuka/jelousy, ångest, hemska minnen e.t.c. En slags voodoo-docka kan man säga. Det var viktigt att ”Känna Starkt.”
Sen samlades vi runt bålet. Alla steg fram, en efter en, till bålet och talade till Elden om vad de ville bli av med, några grät, en annan bara SKREK ut all sin smärta - sedan drack man en klunk av en avskyvärt äckel (ont ska med ont fördrivas) dryck som jag blandat ihop – sprutade drycken på ”talismanen” med all kraft man hade för att få väck skiten ur kroppen i en våldsam explosion av intention - och kastade den i elden! SWOOSH!!
”Elden har tagit er skit och gjort det till värme som värmer oss. Smaken av drycken är stark i er mun – men kommer försvinna - för att minna er på om att förändring tar tid.”
Sedan trommade jag och sjöng för Elden att den skulle sprida skiten som näringsrik aska till skogen runtomkring och för alla som var med med önskning om god ny-växt och kraft till att gå vidare och blomma ut i våren. Till slut samlades vi i ring under månen, höll händer och kände jorden under oss. ”Känn hur jorden bär er, känn hur jorden bär er, som hon alltid har gjort, som hon alltid har gjort.”
Sen var vi tysta under månen, lät elden brinna uit och tog oss hem igen..
Mvh,
Thomas
sku ha vært der ja.
plutserlig får du besøk fra Nordens Paris i sommer