Vill berätta om drömmen jag hade...med tanke på sjamanerfarenheter
Var ute på landsbygden...det var varmt ...olika människor blandades i workshops som liknade Saivoskolan eller teaterarbeten med Grotowski... jag hade rest långt för att kunna komma till dessa fantastiska händelser...det skulle vara slut på lördagkvällen ...vi packade...min hemresebiljett var till nästa dag...jag fick möjlighet att stanna kvar tills dess...tillsammans med några andra...
på söndagen befann jag mig i en stor vit tvåvåningsvilla...Ailo bodde där... han förberedde en stor middag på sin trägårdsterass med sina vänner och släktingar...det var pinsamt att vara kvar i den privata sfären...men alla låtsades som att jag inte fanns...en vitklädd gäst i turban passerade nära där jag stod...jag bestämde mig för att bli synlig...vi hälsade...han var en låtsas guru och presenterade sig som Shanti-Ram...Ailo kom förbi där jag stod i den lilla vita hallen...han sa till mig att jag nog skulle fundera på om jag verkligen var intresserad av sjamanism...om jag verkligen borde gå kvar i Saivoskolan...[b]
jag ställde mig mot väggen...jag funderade uppriktigt på om jag var intresserad...nej svarade jag till slut...men jag närmar mig gärna kunskapsvägen... på mitt eget sätt...det betyder allt för mig...
längst ner i villan fanns ett stort rum med jordgolv...väggarna var tegelsten...jag blev lycklig och började röra mig fritt i rummet...där hade det varit möbler tidigare...nu var det just ett sådant rum man kunde ha koncentrerad teaterträning i eller Saivoskola...Ailo kom in och frågade om jag var redo...okej svarade jag...han ställde sig med ryggen mot min rygg...armarna rakt ut åt sidan mot mina...hans högra hand blev en ring av bruna örnfjädrar som formade ett stadigt grepp om min handled...jag kunde inte falla...han förde mig i organiska rörelser rygg mot rygg in i ett okänt tillstånd...inne i min högra huvudsfär öppnades något nytt... visioner strömmade emot mig i en oändlig rymd med en gripande påtaglighet ...vinden blåste stark och intensiv...huvudet hade spruckit likt ett ägg med tunnt skal...jag visste att det var gott...jag visste att rymden visionerna och hastigheten var kraft...jag ropade högt i vinden efter Ailo...varför jag ropade vet jag inte...jag agerade som om jag var rädd...men rädslan var inte där....han lät mig försiktigt glida ner på golvet...ensam med ryggen mot det stampade fuktiga lite kalla jordgolvet... kände jag konkret hur jag blev hel... i min rygg och mina armar... på ett ovanligt sätt...med en kvalitet inget sjukhus kunde ge... förnimmelsen och smaken i kroppen var som råsiden...stark och frasande...jag lade mig på sidan ihopkrupen och övertygad... att jag skulle må mycket bättre från denna stund...även när jag vaknade...
I overskriften din spør du hvem sjamanen er.
Kanskje han er din indre sjaman som viser deg veien til visdommen og helbredelsen?
Takk for at du deler
