Sjaman.com – Forumarkiv

Jeg er i en nydelig drömmetid akkurat nå. Drömmer mye og intressant.
Vil dele nattens dröm med dere.
Det hadde skjedd mye för i denne drömmen men jeg husker kun sluttet.
En ung kvinne som jeg ikke kjente så vel og jeg skulle gå ned gjennom en gang som om vi skulle til kjelleren. Hennes kjaereste var en eldre mann som så ut å komme fra middelöstern. Jeg tror også hun var derfra. Mannen og en hel masse med andre mennesker stanset på overflaten i et hjem som til en del var brannskadet.
Gangen var stenkledd og hadde en tredörr som vi måtte ödelegge för vi kunne fortsette. Jeg tror vi ödela den med en ramse. Vi kom oss ned og snudde oss. da oppdaga vi at vi var under vannflaten. Der så vi to treskip som hadde synket. De lå intill hverandre og gnagde på hverandre.
Kvinnen skillet dem fra hverandre, med mental eller annen styrke (i hvertfal ikke fysisk). Da falt de sammen og også det som var oppå vannflaten falt sammen og forsvant. Blant annet det brannskadte hjemmet. Menneskene ble nödt til å flytte. Når vi kvinnen og jeg kom opp til vannflaten, overflaten, virkeligheten igjen, så gikk kaeresten hennes der med sin forrige kone og deres to barn. Jeg spurte kvinne om hun ble lei seg. Hun svarte at han var ikke viktig for henne lenger. Exkonen kunne godt ha ham.
Så våknet jeg.

Jeg har prövd å analysere denne drömmen. Jeg ser det slik:
Hele drömmen er meg.
Jeg er sammen med en ukjent del av meg som har en kjaereste jeg ikke kjenner i det hele tatt.
Vi går sammen ned til noe gammelt som har synket i mitt inre. Det har vaert der lenge og det som er oppepå flaten er brannskadet.
Denne for meg ukjente delen av meg fjerner dette gamle gjennom o skille på det. Da får det også virking i det som kan sees på overflaten.
Den helt ukjente mannelige delen av meg drar sin vei og det er inget jeg vill beholde.

Jeg ser på drömmen som en helende prosess som er igang i meg.
Gamle synkne ukjente ting som jeg ikke vil ha fjernes.

Jeg tror ikke jeg må vite akkurat hvad dette dreier seg om. Det föles som om det er helt tilstrekkelig å vite at det skjer. Jeg tror ikke jeg må grave å pröve å oppdaga hvilke ting jeg nå er i ferd med å kvitte meg med.
Det föles som en sannhet at jeg kan lege uten å vite fra hvad, prosessen skjer enda.
Hvad tror dere?


gunilla

 

Ja, jag tror nog att processen sker ändå, men... tar man reda på betydelsen/meddelandet, kan man ju göra fler medvetna val för att påskynda processen. Om man nu vill det. Det är väl lite olika på person och skjeden i livet.
Du verkar ju ändå ha kläm på vad det handlar om och det kan väl räcka. Intressant var den i alla fall.

Hei Gunilla.

Jeg tenker denne ukjende delen av deg er et tidligere liv

og det som engang var kjært har et eget liv i åndenes verden.

dette tidligere livet,hadde en meget sterk kontakt med deler av følelser

du trenger i dette livet,mye følelser er på gang i drømme også,og der skjer en balansering tror jeg,et utfyllandes.

Kan det være at samtidig som vi reiser fremover i tiden,så vender vi tilbake til gamle tufter i vårt sjelsliv for å næres og lære?

Odd Nerdrum har engang satt meg på denne tanken.

Takk for svar Orre og Tele.

Jeg tenker denne ukjende delen av deg er et tidligere liv

Den tanken har jeg også tenkt. Det føltes litt sånn.
Jeg tror at dette glemte er noe som har påvirket meg nå og som jeg nå har kvittet meg med.

En liten tanke som dök upp... kanske lite för petnoga ...men jag vill skriva den i alla fall...tycker att drömmen och det du konstaterade var viktigt...här är min tanke...du glömde mannens barn och hans tidigare kvinnan när du funderade på drömmen...det var något "manligt" skriver du...det var även något kvinnligt och två barn i situationen med mannen...varför skriver jag det här...jo därför att ibland kan det vara intressant att fundera över det man inte tar med när man funderar på sina tankar och drömmar och förhållanden till medmänniskor och andra ting...jag brukar undra över om det finns något jag förnekar...det kan ge mycket intressant att utforska och ibland ta en till mycket djupade insikter...

men... tar man reda på betydelsen/meddelandet, kan man ju göra fler medvetna val för att påskynda processen.

Ja, det är sant. I det här fallet så känns det som om drömmen var meddelandet. Något som fanns under ytan, på botten, och som låg och skavde, försvann. När det försvann så försvann även något som fanns ovanför ytan, som betraktades som ett hem, ett brandskadat hem.
Eftersom jag tror att drömmar är färskvara, så tror jag att detta är något som sker nu.

Jag vet däremot inte vad detta något är. Om det är från min barndom eller när det kommer ifrån. Och det är detta som jag inte bryr mig om att fundera över. Det känns som om det räcker att veta att någon form av helande håller på.

ibland kan det vara intressant att fundera över det man inte tar med

Klok tanke.
Tack för den