TILLIT
Vad som Àn kommer
vad som Àn mÄ hÀnda
ocksÄ om det Àr meg obekant
kan jag inte Àndra det
genom fruktan.
Jag vÀntar pÄ det
med fullkomligt inre sjÀlslugn,
med fullkomlig stillhet,
lik havets stiltje i sinnet.
Genom Àngslan ock fruktan
hÀmnar vi vÄr utvecling.
Genom fruktans och Àngslans vÄgor
tilbakevisar vi det
som vill komma in i vÄra sjÀlar
ur framtiden.
Tillit til det som man kaller
den Gudomliga visheten
i hÀndelserna
vissheten om at det som skal komma
mÄste ske
och att det i nÄgon riktning
borde ha sina verkningar.
Att framkalla denne stÀmning
i ord, i kÀnslor, i ideer
det Àr tillitens stÀmning
som borde bli til en bön.
Dette hör till det som vi mÄste
lÀra oss i vÄr tid.
At leva utur rent förtroande,
utan sÀkerhet for tillvaron,
med förtroande
till den alltid nÀrvarande hjÀlpen
frÄn den andliga vÀrlden.
Sannerligen pÄ annat sÀtt gÄr
det inte i dag, om inte modet skal svikta.
LÄt oss opkalla vÄr vilja
och söka uppvÀckelse inifrÄn
varje morgon och varje kvÀll.
AV RUDOLF STEINER
Und dich!
   Herlig!