... jag hade lest for mye norsk...Jag hadde i juni, begynt å tenke på svorsk-norsk...
Nuvel det gjor ju ingenting, om man bara TENKER... :-X
Nu ska jag fortelle hva som skjedde när jag var i Oslo på besök hos min syster... Jag har trengt noen tid å bearbeide detta trauma, men nu kan jeg åpne på lokket... hehe .... Min syster har bott i Norge i 10 år och hon snacker ikke norsk "dialektsang", utan bytter bara ut ord och uttrycker seg på klingande svenska. Dog snakker dattern hennes norsk, så ... nok var det en del norsk, ja... men...
Dette er min förste dag der og da möter vi en veninne till min syster och de snacker på... Veninnen på norsk og min syster på svensk... Så vender seg veninnen til meg och spör noe... Og jeg.... jeg svarer på ... norsk, med norsk dialektsang å alt!!!
OG JEG KAN IKKE SLUTTE! Men oj sier jeg, hva ble det...? 
jeg pröver visst å snakke norsk jeg hahahahaha(og tenker
HVA tror hun om meg... og HVA tenker min syster)Men veninnen hade ingen humor og forstår ikke att dette, var noe rart i hjernen... noe som jeg ikke hade kontroll over... de bare HOPPET ut munnen på meg! Så hun sa, men snakk på svensk du kjäre venn, det er et SÅNT vakkert språk og vi elsker å höre svensk og du må snakke svensk... du må bare snakke svensk... å du må...
Ja... det burde jeg ja... men ikke for at det er ett vakkert språk - uten for at jeg er svensk
Jag blev så blockerad i hjärnan, att jag inte kunde förklara varför det blev som det blev - att jag läser norska dagligen och har en stor portion musikalitet och fantasi... att jag varje dag när jag går in på Sjamansonen, tänker på det språk jag läser... Jag "skammade mig" hela kvällen, hahaha...
Sånn kan det gå... när inte lokket är på
*Ego-död och humor*